Andreas T Olsson, Johan Rabaeus. Foto Sören Vilks.
Betyg: 
Det är kvällen den 23 maj 1824. Nionde symfonin har just framförts offentligt för andra gången. Premiären var en succé, men nu var salongen halvfull och mottagandet ljummet. Beethoven är rasande. Hemma väntar den älskade brorsonen Karl, som Beethoven velat göra till sin son, redo att ta emot det kränkta geniet.
En gripande pjäs med många komiska inslag. Fyra väldigt bra skådespelare som passar perfekt ihop. De lyfter manuset så de inte känns tungt trots att det tar upp både dövhet och död. De är proffs. Det märks till exempel vid ett tillfälle så ringer en besökares mobiltelefon. Andreas T tar in det som del av pjäsen och fortsätter när musiken har tystnat. Över lag så har de väldigt stor scennärvaro samtidigt som de har koll på hur publiken reagerar. Det är värt att åka ut till Drottningholm för att se både pjäsen och den otroliga teatern de spelar på. Allt ackompanjeras av en stråkkvartett ur Drottningholmsteaterns orkester.
TITEL: Dövheten
KATEGORI: Teater
TID: 2 tim 45 min inkl paus
PLATS: Drottningholms Slottsteater
RECENSERAD AV: Patrik Laijronsdotter
FOTO: Sören Vilks
BILJETTBOKNING: Drottningholms Slottsteater (slutsåld), Dramaten