Betyg: 
Det här handlar om Marina Tsvetajeva som är en rysk poet. Hon vill till varje pris ta sig in på teatern. Med nyskrivna Fenix gör Marina vad hon kan för att fånga teaterns mest upptagna teatergeni.
När ord saknar innebörd men det låter ändå som ljuv musik i dina öron då har du träffat rätt i själens poesi. Det här är en teater som rent tekniskt sett är fulländad även om jag personligen har väldigt svårt för den här typen av agerande på scen. Gärna överspelat och med yviga gester tar de sig an Fenix. För dig som är väldigt biten är det här bra för inlevelsen är stark och det finns en fin dynamik i uppbyggnaden av texten. Jag kan förstå att det finns folk i salongen som sitter och njuter. Men för mig är det som att sitta och se på en teaterskola som ska ta sin examen och göra sitt yttersta för att bli sedd och förstådd utan att egentligen bli det. Gillar du poesi i teaterform är det här absolut något för dig att se. Men för de som söker det enkla svaret kan den här pjäsen te sig kanske aningen för svår.
TITEL: Fenix
TID: 2 tim 20min inkl 10min paus
KATEGORI: Teater, drama
PLATS: lilla scen, Dramaten Stockholm
RECENSERAD AV: Camilla Käller
FOTO: Sara P Borgström
BILJETTBOKNING: Dramaten