Betyg: 
Det är en familjemiddag. Det blir en kväll som snabbt övergår i konfrontationer och undanläggningar.
De vuxna döttrarna, Eva och Anne, har olika värderingar; Eva tjänar mycket pengar emedan Ann är servitris och singelmorsa. Föräldrarna gestaltas i början som lagom Svensson-floskel-gaggiga.
Lager för lager skalas den putsade fasaden av. En frånvarande läkare till far och dominant matriark har präglat barnens hela uppväxt. Ann ställer föräldrarna till svars för bristerna under uppväxten och vardagsrealismen exploderar i bitter vardagsabsurdism.
Det bjuds på hög igenkänningsfaktor med
många Svenssonfloskler som publiken skrattar åt. Ett synnerligen effektivt bildspel med karaktärernas invanda mönster visas på lägenhetens exklusiva gråvita väggar. Det ger publiken en försmak av de konflikter som komma skall med trasiga människor som osar av ironi och sarkasm.
Pjäsen känns alldeles för lång, därför blir det överraskande att andra akten bjuder på hemskare askar att öppna och bitvis blir det lysande.
”Man behöver inte så mycket ord för att säga det som är viktigt” säger någon. Man önskar att Lars Norén tagit sig själv på orden.
TITEL: Höst och vinter
KATEGORI: Teater, drama
TID: 3 tim inkl paus
PLATS: lilla scen, Dramaten
RECENSERAD AV: John Haque
FOTO: Sören Vilks
BILJETTBOKNING: Dramaten