foto Jokum Sommer
Björn Carlberg och Petter Lennstrand är känd för sina dockor och kanske främst julkalendern Allrams Höjdarpket. Nu är de aktuella med föreställningen Dockhumor 2 den riktar sig till alla åldrar och de åker ut på turné i Sverige. På Scen fick en pratstund med Björn Carlberg.
Kan du berätta lite om just denna föreställning?
Det här är nästan som en varieté kan man nästan säga. Vi ville blanda olika stilar och sketcher som vi själva tycker är roliga, alltifrån stand-up liknande nummer till opera och rock-konserter och näringslivs-föreläsningar. Sen kulminerar allt i ett stort bröllop där många av karaktärerna är inbjudna med Allram Eest som vigselförrättare.
Vem är Björn?
Jag är väl i grunden en komiker som valt dockor som uttryckssätt, då jag tycker det är skönt att inte alltid synas själv samt att de är roliga. Dockor ger en frihet att parodiera olika märkliga människor man stött på genom åren utan att någon ska ta det personligt.
Vad skulle du säga till de som aldrig har sett era föreställningar men är lite nyfiken på dem?
Gå och se! De flesta jag träffar som aldrig hört talas om oss innan brukar vara på väldigt gott humör efter en show, och de är ofta förvånade över hur de har levt sig in så mycket i alla dessa dockor.
Kan du berätta hur allt började en gång i tiden vart fick ni idén om att använda dockor?
Jag har alltid varit intresserad av världar bortom det mänskliga, så mitt fokus var länge att bli bra på att göra animerad film med lerfigurer. Men efter att ha kommit en bit på den vägen så märkte jag att jag irriterade mig på att det gick så sakta. Man gjorde under en bra dag ett par sekunder film om dagen. Så när Petter skulle spela in julkalendern för SVT 2004 med Höjdarna så provade jag för en roll som Lipton. Och efter det blev jag biten att göra mer och kanske också vända mig mer till vuxna.
Vilken är din personliga favorit docka och varför?
Jag gillar Petters docka Känslan väldigt mycket, samt när han spelar den dryga överklass-tanten Margareta. Av de jag spelar själv så är ju Birgitta alltid en trygg hamn, sen är min lite nyare karaktär operastjärnan Gloria Janman väldigt rolig att spela, hon är så positiv och framåt och saknar helt självkritik.
Hur gör ni för att få liv och karaktär i dem?
Ja, det är en ständig kamp. Men för att få dem att verkligen leva, tar man till små tricks som små nickningar med huvudet, små snörvlingar och annat som gör dockorna väldigt mänskliga. Karaktären sitter mycket i rösten och humöret, så det kan man träna på separat. Jag tycker bilen är en utmärkt plats att sitta och göra röster på exempelvis.
Länk till turnén och biljetter
Länk till recensionen
Text Camilla Käller
Foto Jokum Sommer