Jag träffar Sanna en höstdag på ett café i Stockholm. Vi kommer lite tidigt båda två så Sanna beställer in mat med orden jag har inte hunnit äta, är det ok. Visst är det ok för mig då vi båda är tidig och vi hinner sitta och prata en bra stund innan intervjun tar vid. Jag ställer frågor om hennes nya show Mitt Sanna jag som sätts upp på Hamburger Börs i januari och det märks att hon är spänd av förväntan inför hennes nya utmaning.
Du har nyligen varit i New York. Kan du berätta varför du gjorde den resan?
Jag gjorde en inspirationsresa inför min kommande krogshow på Hamburger Börs. Jag har aldrig varit i New York tidigare. Jag var som ett barn på julafton. Det är så stort. Jag var på jazzklubbar, såg musikalen Kinky Boots och Donna Summer The musical för Donna Summer är en av mina stora idoler som jag kommer att sjunga i min show.
Hur kommer det sig att Donna Summer är en av dina stora idoler?
När jag var liten så lyssnade jag på musik i alla des former. Min husgud var Celine Dion. Hon var som min sångpedagog. Henne stod och sjöng låtar till hemma i mitt flickrum. Jag lyssnade ju på allt möjligt men jag visste egentligen inte riktigt vad det var. Det var mer att jag lyssnade på musiken utifrån vad det gav för känslor inom mig. När jag tänker tillbaka så hade jag faktiskt ingen aning om vem artisterna verkligen var. Nu vet jag mera vilka artisterna var jag lyssnade på. Det är intressant när det väl går upp för mig hur stora artisterna var. Det blir kul att också väva in min historia i detta.
Hur vävs din och deras historia ihop?
Jag kommer att spela mina hits och min låtskatt samt den musik som har präglat mig och jag kommer att berätta vem jag var när jag började sjunga. Jag började när jag var 11 år och nu är jag 34 år.
Hur kändes det att bli känd så tidigt, redan som 11-åring?
Ja, jag var 11år när jag slog igenom men jag hade gjort massor innan också som talangtävlingar sedan jag var 7 år. Att stå på scen visste jag väl någorlunda hur det var. Men att slå igenom och bli offentlig person hade jag ingen aning om hur det skulle vara. Jag kommer från en liten by, de har varit underbara emot mig så stolt och glad över alla framgångar. Jag är så glad över att jag kommer därifrån för mig gick skolan först och när jag sjöng, jag fattade inte riktigt att folk kom dit för att lyssna på mig, Sanna Nielsen. Jag stod ju bara uppe på scenen och sjöng. Jag var bara 11 år, och förstod inte så mycket då och det var ganska skönt.
När förstod du första gången att det är ”mig de är här för att se och lyssna på?
Jag kommer nog inte riktigt ihåg det. Men min första melodifestival då var jag 16 år. Jag hade nog förstått det lite innan, men det var nog med min första Melodifestival. Det var väldigt speciellt. Det var i samband med det som alla turnéer började och jag spelade in ännu mera skivor det var då det kom liksom automatiskt.
Vad lyssnar du själv på för musik?
Jag lyssnar inte på så jättemycket musik om jag ska vara ärlig. Jag lyssnar på podcasts men egentligen inte det heller. Jag lyssnar på mycket kvinnliga sångerskor. Joni Mitchell lyssnar jag på. Jag vill rensa bort jobbet och jag vill lyssna på sådant jag normalt inte gör på scen. Jag tycker att det är skönt att ha det tyst hemma.
Vad betyder det för dig att sätta upp en show för dig på Hamburger Börs?
Herre Gud…. Det betyder ju…åh…det är så stort… Jag har drömt om det här och tänkt på det länge, i flera år. Säkert sedan 18–19 års ålder. Jag kanske inte visste att det var just Hamburger Börs jag drömde om men att få sätta upp en egen krogshow. Så kom då frågan för cirka 2 år sedan att göra min egna show. Då tänkte jag: men oj, vad ska jag göra då.
-Du får göra precis vad du vill men så här tänker vi och såhär ser vi dig sade de på Hamburger Börs. Det breddade också min syn på mig och vad jag har gjort och vad jag vill göra. Jag får äntligen visa min publik vilken artist jag har blivit och den entertainern jag drömmer om att få vara.
Vad är drömmer du om när du tänker på framtiden?
Ja, jag har inte slutat att drömma jag drömmer hela tiden. Jag är redan inne i nästa dröm. Samtidigt har jag börjat att tänka att jag vill vara lite mera i nuet att vara så glad och tacksam för och njuta av det jag har nu och har jobbat så hårt för. Det här är det största jag har gjort hittills. Jag vill verkligen vara i det här och ge allt jag kan för att det ska kännas att det är 100 procent mitt sanna jag. Det här är min största dröm. Det här är det jag har jobbat för sedan jag var 11 år, att få publiken att en dag komma till mig. Det är den största drömmen jag haft att få visa publiken min värld. Sedan tror jag att jag kommer att märka efter jag gjort den här showen att jag kommer att märka vilken väg jag kommer att välja. För med årens lopp har jag märkt att jag inte behöver stressa in i något. Men är det något kul så hoppar jag på det. Det var inte så självklart för mig för några år sedan. Men nu känner jag mig mogen och redo att bara slänga mig ut och testa allt. Jag älskar det. Men det är ju skitläskigt att ha sin egen show, man ska sälja biljetter och folk ska tycka om det jag gör.
Jag läste i någon intervju att du vill att publiken ska känna partykänsla när de ser din krogshow. Vad är partykänsla för dig?
Det är glädje! Det är verkligen inte att nu ska vi ut och festa hela gänget hela natten lång. Party för mig är att man samlas i musikens tecken och en artist som bjuder på allt där vi förenas i glädjen och hyllningen till musiken. Jag vill att folk ska stå upp och dansa och känna den här kraften som musik ger. Tänker också att du som gäst ska kunna slappna av lite. Vi lever i ett samhälle där det finns så mycket mål och drömmar och projekt man ska göra men för en kväll på Hamburger Börs att kunna släppa taget och bara ha roligt.
Tackade du verkligen nej till Let’s dance för det här?
Nja…Nu skrev de väldigt roligt i pressreleasen. Nu är det såhär, jag har fått förfrågningar på Let’s dance tidigare och när frågan från Hamburger Börs kom så var det ett självklart val. Hamburger Börs är ju varje artists dröm att få uppträda på det är där jag vill stå. Även om det nu betyder att jag inte kommer att tacka nej till Let’s dance i år eller framöver. Det var helt enkelt vinklingen i pressreleasen som gjorde det större än det var.
Du är väldigt bred som artist och vänder dig till många åldrar, med Hamburger Börs vänder du dig till en äldre publik. Är det ett medvetet val?
Vad intressant. Jag tänker lite tvärtom. Jag har ju min publik och den är väldigt bred från min ålder och uppåt. Med Hamburger Börs tänker jag då att kanske locka den yngre publiken också. Men framförallt är den till för den publiken och fans som gillar mig för det är inte alltid så enkelt att få till det att de ska komma och köpa biljetter och se showen.
Vad betyder Melodifestivalen för dig?
Det är ju ändå det som är förknippat med dig.
Jag är verkligen stolt och glad över mina melodifestivalsmedverkanden. Första året öppnade det så mycket dörrar för mig. Jag kom in i branschen på ett helt annat sätt. Man får lära sig så mycket när man är med där. Jag har dock inte tänkt på att det är en tävling. Många som frågar om jag är en tävlingsmänniska men jag säger alltid nej absolut inte. I ’mello’ har jag sett möjligheterna på ett helt annat sätt att få visa upp vem jag är. Vad jag gillar att sjunga och var jag står idag. Helt plötsligt gick jag och vann. För många tyckte det är ändå 7:e försöket, 7:e gången gillt. Jag skämtade om det själv. Men det var ändå inte så. Jag hade kunnat ställa upp tio gånger utan att vinna för jag ser tävlingen så mycket mera än en vinst.
Hur känns det att vara programledare och intervjua artister för att sedan bli intervjuad själv?
Det är väldigt spännande. Jag var så nervös första säsongen. Jag hade aldrig gjort intervjuer men så var det någon som sa till mig: men du har ju blivit intervjuad i större delen av ditt liv. Ja just det så är det. De intervjuer jag gör är dessutom otroligt korta med en till två minuter. Då kan jag ändå balansera upp det med vad tror jag folk vill veta om artisten eller vad vill jag veta. Jag tycker inte att det är svårt att se mig själv som programledare. Jag är inte det hela tiden utan återgår till att vara artisten.
Är det sångerska du vill vara i grund och botten?
Artist för mig är att vara sångerska, skådespelerska, programledare bara det handlar om musiken. Det är det som är det viktigaste för mig att bara få stå där och få sjunga. När jag spelar teater är det lika, det är musiken som står i centrum. Det är genom sången jag kan känna att jag är så ärlig jag bara kan vara.
Har du alltid vetat att du vill arbeta med musik?
Ja jag alltid vetat det. Jag har inga föräldrar som jobbar inom musikbranschen eller de är duktiga på att sjunga men de har det inte till yrket.
Mitt musikintresse började när jag var liten. Min mamma och pappa var alltid ute och dansade jag fick följa med dem när de inte hade barnvakt. Jag satt på scenkanten såg min mamma och pappa dansa och lärde mig alla låtarna som dansbandet spelade. Det var jättemysigt. Ibland fick jag dansa med dem och de kom alltid förbidansande och tittade till mig. Där någonstans började mitt musikintresse.
Jag är väldigt glad över att jag inte har behövt tänka vad ska jag göra om jag inte lyckas med sången och musiken, vad ska jag utbilda mig till och så vidare.
När jag hittat det jag vill göra och verkligen brinner för då är det såklart en dröm som blivit verklig även om jag fortfarande lär mig hela tiden.
Finns det något som är jobbigt med att vara artist?
Nja, eller nej egentligen finns det inte så mycket som är jobbigt. Det som kan bli jobbigt ibland är att göra intervjuer speciellt där mitt privatliv blir i fokus. Jag vill ju prata om mitt yrke jag förstår inte hur det kan vara intressant att veta hur jag får min kärlek att hålla och så vidare.
Men jag har också valt att när jag jobbar så jobbar jag och är jag ledig då är jag verkligen ledig. Då kan jag vara den jag är och inte artisten Sanna. Om jag åker in till stan så behöver jag inte klä upp mig eller sminka mig. När jag är ledig är jag bara jag. Jag går heller inte på så mycket event. Det är klart att lite går jag på för att det är trevligt att träffa mina kollegor eller det här vill jag verkligen se. När jag är ledig tycker jag det är skönt att bara vara hemma med sambon, familjen och vännerna. Jag tror att jag sållar bort det där som skulle kunna vara jobbigt. För ingenting att stå på scen är jobbigt för mig. Det kreativa arbetet är inte jobbigt, det kan vara angenäma problem man har ibland men det är ändå utvecklande.
BILJETTER TILL SHOWEN KLICKA HÄR
Text Camilla Käller och Patrik Laijronsdotter
Foto gråvägg: Camilla Käller
Retusch Patrik Laijronsdotter
Foto pressbild i New York: Pontus Höök