Tobias Karlsson 2015 Foto Camilla Käller
Jag träffar Tobias Karlsson en höstdag på Hotell Anglais i Stockholm. Tobias är en härlig kille. Sprudlande glad och det glittrar verkligen i ögon när han berättar om allt. Det märks verkligen att han älskar det arbete han gör.
Nu har du tunérat ett tag med En dans på rosor. Hur känns det?
Innan vi drog igång det här med turnén var jag nervös. Vi är så små vi måste göra allt själv. Jag var rädd för att logistiken inte skulle fungera. Showen var jag inte orolig för, den har jag gjort förr. Men det här med att lasta in och ut ljud och ljus med mera. Men efter fem städer så fungerar allt förvånansvärt bra.
Vi får sånt otroligt motagande överallt. Det är då man är som producent, koreograf samt regissör så otroligt tacksam. Jag tänker många gånger när allt bara flyter på att jag har ju världens bästa liv som får uppleva allt detta.
Ur föreställningen En dans på rosor. Foto Camilla Käller
Ni har fått lysande recensioner överallt, hur känner du inför det?
Jag vet inte vad folk har för väntingar om de är så små. När gästerna går därifrån är alla euforiska. Men låt oss säga att någon köper en biljett på Dramaten då har de kanske redan höga förväntningar. Medans detta har folk inte någon koll på. De kanske tänker är det liknande Let’s dance eller en dansuppvisning. Men det är ju en historia och budskap som är såklart kryddat med en massa dans så det är så mycket mer än ”bara” dans.
Ni skall göra en föreställning på Friends Arena kan du berätta om det?
Det hela grundar sig i att jag har arbetat väldigt nära med Friends (Friends är en icke-vinstdrivande organisation och deras uppdrag är att stoppa mobbing och diskriminering.) Friends får använda arenan en gång om året för sina ändamål. Då tyckte de att denna föreställning passade då det handlar om utanförskap, sexuell förvirring men också om att alla skall ha ett lika värde. Så vi är tillbaka till Stockholm den 16 december på Friends Arena tillsammans med Friends. Allt överskott går ju oavkortat till deras verksamhet och deras arbete.
Hur tror du att det kommer att kännas att vara på så stor arena?
Det är ju häftigt. Jag vet ju inte hur mycket folk det kommer. Men jag hoppas att det kommer folk som missade när den gick i Stockholm. Det kommer att bli live artister. Våran show är ju uppbyggt på massor av skandinaviska hits så vi försöker att få dit de artisterna som sjunger låtarna live.
Din dröm var ju att sätta upp En dans på rosor. Har du någon dröm kvar som du inte har uppfyllt än? Vad skall du göra här näst?
Om man har en dröm i huvudet är det inte svårt att uppnå den. Jag har ju haft denna dröm sedan jag var femton år, en klar produktion. Förr såg jag Sverige som en gräns men eftersom det har gått så bra är det numera tvärtom, Sverige är ett land med alla möjligheter. Man skulle kunna anpassa showen och göra denna show utomlands. Jag har ju varit i Las Vegas förr och gjort andras shower. Så varför inte denna.
Ur föreställningen En dans på rosor. Foto Camilla Käller
Med uppträdande i Friends Arena är En dans på rosor ett avslut här i Sverige?
Åh nej, vi tittar på en lite mindre vårturné i andra städer. Sedan finns det så mycket andra saker man kan göra. Det här är absolut inte sista gången vi ser Move Your Feet. Jag har ju även andra drömmar som jag går och tänker på.
Kommer vii att få se dig på Tv?
Lets dance kommer ju alltid tillbaka. Det finns ju andra möjligheter också jag har två andra projekt på gång som är hemligt än.
Vad är din personliga favorit dans?
Min expertis är ju pardans och speciellt då latinamerikanskt. Där har jag ju tävlat på väldigt hög nivå. Det blir ju min personliga favorit också genom att jag har ägnat så mycket tid åt att lära mig dansen. Jag kan ju så mycket om det och då blir det såklart roligast också. Jag tycker också att det är roligt med showdans och balett, men jag behärskar ju inte det på samma sätt. Men i grunden älskar jag all form av dans.
Ur förställningen En dans på rosor. Foto Camilla Käller
Du har dansat sedan barnsben, visste du från början att det var det du ville arbeta med som vuxen?
Det är konstigt det där, jag får ofta den frågan. Dansen har varit så stor del av mitt liv. Jag har alltid hållit på med det. Det var ett tag när jag var ca 15 – 16 år då tänkte jag att jag skulle sluta. Jag höll på att gå ner mig och jag lade all skuld på dansen och att det var den som var orsaken till alla mobbing.
Om jag tar bort dansen kanske mobbningen också upphör tänkte jag. Men den har ändå alltid funnits där och det har varit dansen som jag har hållit mig i när det har varit som värst. Dans har varit min lugna punkt även när det blåst som mest runtomkring mig. Jag kommer nog alltid att hålla på med dansen på ett eller annat sätt. Jag kommer alltid att arbeta med det. Jag föreläser ju också och där är också grunden dans. Att om man har en passion i livet så klarar man det mesta.
Vart kan man höra och se dig föreläsa?
Du kan ju boka mig på Talar forum (Jag är väldigt billig hahaha). Det är så privilegierat att få kommunicera med dans både verbalt och fysiskt med kroppen. Jag har lärt mig mycket genom livet. Från början hade jag inte någon aning om att jag lärt mig så mycket. Med åren har jag förstått och insett vad jag mycket jag kan. Då är det härligt att kunna få dela med sig av det till alla. I vår kommer det öppna föreläsningar som alla kan gå på. Jag har samerbete med Friends.
Vad skall du göra efter att turnén är avslutad?
Jag kommer ju att föreläsa . Det kommer att bli lite mera tv projekt som jag inte kan gå in närmare på nu. Sedan har jag ju tänk vara lite ledig. Jag har tagit tag i min kalender och gjort ett stort kryss där jag tänkt mig vara ledig. Men nu har det smugit in små jobb och det är sådana jobb som det bara inte går att säga nej till. Jag har ju så svårt för att säga nej. Det ju så ofantligt roligt att arbeta, det ger så mycket energi. Men man måste ha tid för att återhämta sig. Det går ju inte bara att arbeta. Jag försöker att vara ledig och umgås med familj och vänner. Eller bara vara en dag, det är alltid en liten utmaning att försöka bara vara en dag också.
Tobias Karlsson. Foto Camilla Käller
Du säger att du älskar att umgås med familjen, men du har ju dina föräldrar med på turnén, var det ett självklart val? Hur går det?
Ja du man skulle kunna tro att de tär och att det är massor av familjekonflikter men så är det inte. Mamma och pappa är så trygga och det är tryggt att ha dem med. Det är ju så stort att vara ute på turné och det är så mycket mera jobb. Jag är ju chef för tio dansare, en sångerska också ja Babsan såklart (skratt). Att vara chef är ju en rätt nyroll för mig. Så då är det skönt att ha mamma och pappa med som är ens föräldrar och där kan jag för en gångsskull slipper att vara chef utan bara vara Tobias, deras son. Det en trygghet också för om det skulle hända något så vet jag att mamma och pappa är där. De gör ju verkligen allt. Det finns ju inga mera lojala människor än ens föräldrar. Man kan räkna med dem och de sliter verkligen.
Alla älskar ju dem också inte bara jag, vi är ju som en hel familj. Det är så otroligt bra stämning i gruppen och en stor del av det är ju mamma och pappa förtjänst för att de är så trygga. Men det är också för att vi har känt varandra så länge som vi gjort många av oss har arbetat med varandra i flera år.
Men nu ska jag berätta något roligt som hände oss i alla fall när vi var i Gävle.
Pappa kom och var helt förstörd, han berättade att lastbilen blivit stulen för oss. Du vet den som vi åker med. Vi var på Gävlebro och åt pappa kör teknikbussen med all teknik och kläder. De kommer ut och bilen är borta. Jag säger men pappa du måste skoja, bilen kan inte vara borta, du vet lastbilen med vår logga på och allt. Men jorå bilen är borta så pappa ringer polisen och talar om att lastbilen är försvunnen. Då säger de har ni gått ut åt rätt håll? Gävlebro ligger ju vid motorvägen och det finns utgångar åt båda hållen. Då hade mamma och pappa gått åt fel håll för när de går åt andra sidan står ju bilen där. Men paniken i pappa när han ser att bilen är borta. Men det var kul och det där kommer han att få höra länge av oss.
Till sist. Vem är din drömperson att få dansa med?
Drottningen! Tänk att få svänga om i en vals med Drottning Silvia på slottet.
Tack för intervjun Tobias. Hoppas att jag får se dig flera gånger på scen. Jag kan verkligen varmt rekommendera er att se En dans på rosor om ni inte har gjort det redan. En fantastisk föreställning som man blir alldelens varm inombords av att se.
Foto och text Camilla Käller