Jag träffar John Houdi som är magiker och komiker en fin vårdag i Stockholm på ett kaffe. Där han berättar om Stallbröderna och deras verksamhet. De har varje år en show där pengarna går till ett stipendium som de delar ut till en eller flera unga artister som har utmärkt sig på ett eller annat vis.
Kan du berätta lite om Stallbröderna?
De startade 1939. Det fanns ett ordenssällskap som hette TSO. Det var varietéartister. De gjorde roliga saker och dög inte att vara med i de ”fina” salongerna, de var inte nog fina för att vara med i TSO. Då tyckte de att de skulle startar ett eget sällskap. När de sitter och funderar på vad de ska heta kommer de på ordet ”Brunst”. Så gick de till PostGirot för att starta föreningen. Damen i kassan där säger blankt ’nej, det går inte’ Ni kan inte heta ”Brunst”. De var tvungen att tänka ut ett annat namn snabbt. Vi är ju på Stallmästargården så då blev det ”Stallbröderna”. Efter det blev det ett ordenssällskap som egentligen är en parodi på de lite finare ordnarna. Visst har vi våra ordensband men vi gör inte så stor sermoni av det, vi träffas och äter en godmiddag istället. Stallbröderna är en social bit. Vi brukar säga att vi är en pensionsförsäkring. Så för bröder där telefon slutar ringa och liknade så är vi där för dem. Vid sjukdom eller dödsfall så finns vi alltid med för att hedra. Självklart om de vill det.
Hjälper ni varandra med jobb också?
Nej, utan det är socialt vi hjälper till. Är det någon som vill prata så pratar vi med dem. Vi har även en präst, prästhästen kallas han. Bröder som har blivit gamla och inte orkar komma
Lasse Lönndahl är ett typexempel: Han hade inte varit hos oss på länge så vi ringer honom och frågar hur han mår och liknade. Du har inte varit med på länge. ”De flesta jag känner har gått bort så jag känner ju ingen där längre.” Oavsett vem det är så kommer vi och hämtar personen. Vi bjuder på middagen och du är vår hedersgäst. Många av våra medlemmar är med i TSO men vi har ett brett spektrum. Man kan sätta sig med vem som helst och ändå lära sig så mycket om olika människor. Det är också ett sätt att förvalta historien.
Vad krävs för att få bli medlem i Stallbröderna?
Det krävs att man har någon sorts koppling till teater, showbusiness eller liknade. Vi har bland annat artister, låtskrivare, producenter, ljudtekniker, ljustekniker, bokare som medlemmar. Vad som händer är att vi har rookie-träffar. Då är det inga ordensband eller likande och då får man ta med sig en rookie som får känna på vad det är och vad det är för gäng. Sen får man skriva en ansökan där man berättar om sig själv. Två bröder ska vara fadder åt rookien. Under hösten sitter vi och går genom alla ansökningar och väljer vilka som ska få komma med. Vi har ett tak på 300 medlemmar. De som vi anser kan ge något till Stallbröderna får bli medlemmar. Vi har tagit med personer som är med första gången och sen syns de inte mer.
John Houdi med Stallbröder delar ut 2019 års stipendium till Alice Power. På bild syns även Robert Wells.
Vi har en stipendieverksamhet. Välgörenhetsshow……
En del av vinsten går till stipendierna men lite del kommer även skänkas till Alzheimers-stiftelsen. Stipendiekommitén letar fram blivande artister, som Johnny Lonnsa: ”Vi ska ge stipendier till de unga som sen ska ta våra jobb.” Till exempel, Filip Jers som spelar munspel kom till oss på en middag och skulle spela. Det var mellan två spelningar, han tyckte att det tar massa tid med mera. Han skulle spela och rusa till nästa spelning. Vi stoppar honom för vi har en grej så gav vi honom ett stipendium på 20 000 kronor för att han skulle utveckla sig själv. Han blev överlycklig. Han blev sedan en stallbroder.
Vem kom på det här med stipendiet?
Det blev som en naturlig del av verksamheten. Det var egentligen Johnny Lonn [red anm Björn Olof Lönnqvist] som var grunden till det som tyckte att vi skulle göra en show varje år för att kunna samla ihop pengar. Alla ställer upp utan arvode. Trots det får vi dit fantastiska artister. Vår producent Mats Jacobsson som jobbar på Operan, tillsammans med en grupp går genom och lägger upp en show som kan fungera. Sen går det ut en förfrågan till alla Stallbröder om vilka som vill vara med. Sen plockar vi även in icke Stallbröder och framförallt kvinnor. Det ska inte bli en gubbklubb.
Det finns något motsvarande som heter Stallfåglarna som är för kvinnorna. Måste de vara med där för att få uppträda hos er?
Nej, vi frågar oavsett om de är medlemmar eller inte, bara de passar in. Oftast tar från vårat eget led för det är gratis och det tar ett tag att göra allt som att skriva manus med mera. Producenten sätter upp sin show med sitt tema. Förra året var temat 1968. Årets tema blir Stol 19, det har med akademin att göra. Akademin har 18 stolar men vem kommer sitta på stol 19? Det gäller att få ihop showen så det blir ett bra flow, inte vara för långt och liknade.
Du har varit med massor med gånger både som konferencier och artist. Vad är det som gör att du vill återkomma?
Dels är det att de frågar och det oftast är på en måndag då vi oftast är lediga. Jag får förtroende att vara konferencier flera gånger. De trivs med det av någon orsak. (skratt) Det är jättekul men det är mycket jobb.
Vilka sitter i juryn som bestämmer stipendiaterna?
Det är bland annat jag, Peder Hofmann som är musiker, Andreas Nilsson som är skådespelare. Vi försöker ett brett spann. Jag försöker då hitta ett skådenummer. Det är tack vara att jag har sett dem som trollkonstnärer och akrobater har fått stipendier annars hade det bara blivit artister och musiker som fått det.
Bosse Parnevik delar ut Bosse Parnevik Stipendium till Esther Vallee 2019
Ska man gjort något specifikt för att kandidera?
Nej, de ska egentligen bara utmärka sig på något sett. Bosse Parnevik fick 25 000 kronor när han fyllde 80 år. De pengarna får han för att dela ut till stipendiater. Vi delar inte bara ut stipendier på Stallshowen utan det gör vi lite då och då. Det överraskar personerna. De har ingen aning om att de ska få ett stipendium. Pengar får de göra precis vad de vill med, de är inte öronmärkta för något.
Ni har välgörenhetsshowen en gång per år. Hur länge har ni haft den?
Det är inte så länge sen, jag tror att det började i slutet på 1990-talet
Vårshowen nu är på Intiman och biljetterna går åt som smör. Ni har inte funderat på att göra den två gånger per år?
Nej för det är ett jättejobb med att sätta upp showen och få loss artister.
Om man blir en stallbroder, är man alltid en broder då?
Så länge man betalar medlemsavgiften så ja. Vissa är med länge medan vissa går ur efter ett tag. Vi försöker föryngra oss så det inte bara blir gamla gubbar. Nu har vi lyckats med en liten föryngring. Många yngre har svårt att komma, de är mitt uppe i sin karriär eller man skaffar barn. Så försvinner de på grund av det eller så inser de att det inte är deras grejer bara. Sen finns de som jobbar mycket och är med så mycket de kan, till exempel Andreas T Olsson. Han är på Dramaten, gör TV, gör föreställningar på annat håll.
Vi utser även årets artist och årets prestation.
Text och foto Camilla Käller