Betyg: 
Två åldrande pensionärer väntar på sina gäster. Dörrklockan ringer och de plockar fram stolar åt gästerna. En efter en trillar de in och alla de osynliga gästerna blir presenterad för varandra, alla väntar de ivrigt på Gubbens tal. En tragikomisk historia om åldrande, ensamhet och eftertänksamhet.
Dramaten har satt upp denna pjäs förr. Den verkar omåttlig populär men mest sitter jag och tänker på Grevinnan och betjänten. Bara det att där handlar det om att grevinnan har tittat för djupt i glaset. I denna pjäs är det demens och åldrandets tecken som spökar. Handlingen är rätt tragisk och vi får följa två personer då de berättar om hur det har varit medans de väntar på sina gäster. Välspelat men ändå berör inte det här på djupet tyvärr. Det blir för mycket skrik, skrän och spring. Det är först sista kvarten som tar tag om hjärtat när alla gästerna har gått och stolarna är tomma (vilket de hela tiden är) som det skär till lite i hjärtat men bara allt för flyktiga tyvärr. Gillar du skådespelare som irrar runt, spelar dementa på det där okänsliga viset samt att det är för mycket slapsticks för vuxna så kommer du att älska det här. Men för mig lämnade pjäsen mig oberörd.
TITEL: Stolarna
KATEGORI: Teater, Drama
TID: 1tim 20min utan paus
PLATS: Måltarsalen, Dramaten
RECENSERAD AV: Camilla Käller
FOTO: Sören Vilks
BILJETTBOKNING: Dramaten