Intervju Alice Power

 

 

Alice Power är en ung pianist, hon är 18 år och har spelat piano från 4-5 års ålder. Hon kommer från en musikersläkt och visste redan från början att det var musik hon ville syssla med. Både Mamma och mormor är pianister så musiken var en självklarhet i hennes liv redan från tidig ålder.  Just nu är Alice aktuell i Rhapsody In Rock 30 år och åker tillsammans med Robert Wells med musiker runtom i Sverige och spelar för utsålda hus vart än de kommer. På Scen fick en liten pratstund med denna begåvade unga kvinna. 

 

 

Jag visste från början att det var piano jag ville spela.
Jag hade många videor med kända pianister. Både mamma och mormor är pianister så det kom lite från dem också.
Det var inget konstigt utan det föll sig väldigt naturligt, och det var absolut inget påtvingat utan kommer helt av egen vilja.
Jag övar ju väldigt mycket men det är mellan 4 och 7 timmar varje dag i veckan. Självklart tar jag ledigt ibland också och bara gör något annat vissa dagar. Men man måste hålla igång spelandet för det är ett yrke där man inte kan sitta och slappa. Man måste öva, lära sig nytt, det finns så otroligt mycket att lära. Det krävs många
timmar. Det finns så många olika sätt att spela på. Det första som jag lärde mig var att spela på noter. Kan man inte det då det väldigt svårt sedan. Du måste också kunna harmonilära, teori, ackordsanalys och mycket annat. Istället för noter finns det ibland ackord. Kan du spela på gehör är det självklart väldigt bra, speciellt om man håller på med annan musik än bara klassiskt. Jag brukar göra det.  Främst är det klassisk musik genom att jag spelar mest det men jag lyssnar allt från de stora klassiska mästarna till jazz, pop och rock. Man tar lite från allt för att kunna bli så bra som möjligt. Det är en stor blandning. Mitt liv existerar inte utan musik. När jag inte spelar så lyssnar jag. Min spellista är väldigt blandad. Allt från klassiska stycken till AC/DC och KISS.
Jag gillar både klassiskt och rock, pop. Det är svårt att säga. Det är så himla olika stilar. De går inte att jämföra, det är som två olika världar. Jag kan säga att jag tycker om att spela musik. Vilken sorts musik spelar ingen roll.
 
Du är med i Rhapsody in Rock. Hur träffade du Robert Wells?
Jag träffade honom i mars 2011 första gången. Han hade en pianoskola på nätet som man kunde lägga upp video på hur man spelade själv. Så vann man ett pris som hette ”Månadens King of Piano”. Det innebar att man kunde få spela på en konsert tillsammans med Robert, fyrhändigt. Då la jag upp en video på den här sidan och vann priset. Sedan dess har vi spelat ihop. Jag har lärt mig så otroligt mycket av honom och fortsätter att göra det, och hans stöd betyder självklart väldigt mycket för mig.
 
Jag lever i  min dröm nu
 Många frågar ofta om mina drömmar. Jag svarar alltid att jag lever drömmen nu. Det jag får göra nu är så oerhört kul och det är det jag vill fortsätta göra. Jag spelar bland annat solokonserter och med symfoniorkestrar, och även i många andra olika sammanhang. Att få vara med här i Rhapsody in Rock är något av det roligaste jag vet. Det är en stor ära för mig och att få dela scen med såna fantastiska musikanter och orkester är verkligen häftigt.
Alla musiker och stora sångare pratar om lokaler. Det finns olika klang i dem beroende på hur de är byggda. Finns det någon favoritlokal som du har?
De stora konserthusen absolut, men sen att välja mellan dem kan jag inte göra. Det beror också på vilken flygel man spelar på. Akustiken och instrumentet, de två måste samarbeta för att det ska bli bra. Det är olika varje gång.
 

 
Du fick Stallbrödernas stipendium i våras. Vad betyder det för dig?
Det betyder jättemycket. Att jag får ett sånt stöd och att människor tycker att jag har förtjänat det är riktigt kul. Jag är supertacksam för det.
För pengarna ska jag nog studera vidare tror jag. Kanske till resor runt om i världen, åka runt och möta nya lärare och musiker. Det är planen.
Jag har avslutat gymnasiet för ett år sen. Jag tentade av sista året. Förra året har jag gått på en kurs i Oslo, på musikhögskolan där. Jag bor kvar i Stockholm men åker ofta och tar lektioner för professor Marianna Shirinyan som är min lärare sedan förra året. Just nu har jag påbörjat första året på Musikhögskolan i Stockholm. Det finns också planer på att åka utomlands.
 
Text Patrik Laijronsdotter
Foto Camilla Käller