Intervju Gunn Lundemo

 

Gunn Lundemo är en svensk DJ som spelar både i Sverige och utomlands. Nu är hon aktuell med att vara scenproducent till Pride Park som hon har varit en gång tidigare. 2016 var min första gång så då gjorde jag min debut och det var lördagskvällen jag producerad. Nu är jag ansvarig för allt. Det var så roligt och jag kände att detta verkligen var något jag ville göra igen. Så jag har faktiskt tjatat och bett om att få göra det igen. Gunn har också arbetat med att göra fester i över 9 år, allt ifrån smått till stort.
 
Jag älskar att skapa en produkt så det blev jag.
Det här är det jag har gjort och kan. Innan gick jag i skolan. Från början ville jag bli programledare. Jag pluggade radio och mediakommunikation. Min syster var dj och reste runt i världen. Det var hon som inspirerade mig till det jag gör idag. Jag gjorde flat-fester och på dem Dj:ade jag. Så allt kom naturligt. Jag älskar att skapa en produkt så då blev jag det. Såg till att jag fick spela utomlands, byggde på referenser också blev jag rätt bra på det. I år spelar jag på de stora scenerna som Summer burst och mycket annat.
 
Min dröm är att få spela bara Motown låtar.
Konstigt nog har jag inte någon riktigt dröm om vart jag skulle vilja spela. Min dröm är att jag vill fylla en arena och bara spela gamla Motown låtar från 60-70 talet och alla ska bara njuta av musiken det ska vara en härlig feeling. Vart det är spelar egentligen inte någon roll. Jag lyssnar på den typen av musik hemma, det är det jag gillar. Jag är allätare och gillar all musik bara det är bra.
 
Prides betydelse för mig
Det betyder att jag får vara den jag är. Festivalen ser till att alla får vara den de är i slutändan. Det är så lätt för mig att ”bara” vara en lesbisktjej. Det finns fortfarande väldigt mycket att göra.
Det är olika lagstiftningar. Det ska inte bara vara ”vita”svenskar som ska få större utrymme i större sammanhang. De rasistiska och nazistiska stämplarna ska bort. Det handlar om att vara mera öppen.
 
Jag visste att jag var lesbisk redan i tonåren.
Jag kom ut när jag var 16 år. Men jag visste väl om att jag var lesbisk sedan 15 års ålder. Jag var med killar innan och så, jag fattade inte att jag gillade tjejer. Men det var min gaykusin Alex som visade mig Gay Scenen och då kysste jag en tjej första gången. Innan trodde jag att sånt bara existerade på film, att det inte fanns. Men när jag kysste tjejen första gången då var det så självklart det var en så härlig känsla.
 
Man ska inte döma varandra efter utseende.
Jag skulle vilja att det skulle finnas en värld där ingen dömer någon. Man skall värna om allas välmående och att alla skall vara lycklig. Sedan skulle jag vilja att den sociala median som finns idag inte hade existerat och med det menar jag att det är så utseende fixerat. Jag tycker synd om alla tonåringar som växer upp idag.
 
Jag försöker att alltid varia involverad i Pride.
Jag gjorde dogtagen 2015 tillsammans med Kristin Amparo och 2016 så fick jag möjlighet att producera stora scen under lördagen. 2017 spelade jag. 2018 blev jag utnämn till ”A Official Europride DJ”. Så på något vis så har jag alltid varit med. Nu 2019 så är jag DJ på Pride House öppning och sedan är jag scenproducent för hela festivalen.
När man är scenproducent så bokar jag alla akter. Efter det så ska alla ha repetitions scheman. Vi behöver också samla in allt det tekniska material som finns. Jag kollar också om alla har någon speciell kost. Jag måste också kolla hur många låtar artisterna ska köra. Jag går igenom också mediamaterial till press. Det ska också fixas med alla transportbilar och mysket annat. Jag började att arbeta med det här för cirka ett halvår sedan. Men jag tycker att det har gått väldigt bra.
 
Jag vill sätta en internationell prägel på Pride.
Jag har spelat speciellt mycket på Pride scener jag har en dj duo som heter Daniella C som är med i M word. För er som inte vet det var det en tv-serie som var väldigt stor för cirka 15-år sedan. Det är den mest kända lesbiska tv-serien i världen. Det jag har märkt nu är att jag gör något internationellt. Jag bokar inte bara svenska artister. Jag vill ge det här en internationell stämpel. Jag vill att Stockholm Pride ska vara stort och att man tänker ”wow” det är verkligen stora artister som ”kommer hit”. När jag hörde att förra producenterna hade slutat. Då ringde jag festivalchefen och sa det jag vill verkligen göra det här och på den vägen är det.
 
Jag bestämmer vilka artister som ska uppträda på scen.
Det är jag som bestämmer det helt själv. Men det är inte bara att ta vad som helst och ställa på en scen. Det ska vara utifrån Prides värderingar också så att de stämmer. Det ska finnas någon slags koppling till varför Pride finns. Det handlar väldigt mycket om att få ut budskapet på stora scen. Sedan är det viktigt också att alla människor är representerad så att alla känner sig välkomna. För mig handlar det om att funktionshindrade, transpersoner och Drags ska få möjlighet att vara där. Det är inte ofta de är på de stora scenerna. Sedan är det viktigt också att man ska förmedla att det är Stonewall i år 50 år sedan. Man måste tänka på många olika saker så det är inte bara att boka sina favoritartister.
 
Stort att Village People kommer hit.
En stor dröm för mig är att få hela ABBA på scen alla medlemmar. Missy Elliot är en annan stor artist som vore häftig att få hit. Madonna hade också varit bra men kanske inte för mig personligen men nu tänker jag på vad alla HBTQ personer hade älskat. Även Areatha Franklin hade varit en stor artist att få hit till Pride. Men en sån sak som att Village People kommer hit bara det är en stor dröm. Tänk att få se hela parken dansa till YMCA.

 
StockholmPride.org
Text Camilla Käller
Foto Linnea Frank